I dag blev det en lätt skogsvandring i väntan på att Borrelian ska gå ur kroppen.
Vi packade kaffe, mackor kaffemuggar och en flaska vatten.
Vi åkte till en släkting som har en Schäfer hund. Jag har aldrig haft honom med i skogen någon gång. En väldigt stark och nyfiken hund. Men han fick följa med i koppel.
När det var dags för kafferast tänkte vi att även hunden borde vara törstig. Vi hade ingen skål med till honom, men det gick lika bra med en kopp.
(Andra bloggen i kväll, det ska inte bli någon vana.)