Folk- kultur park

I går fredag, gjorde vi ett besök i en folk-kulturpark.

(Vet inte om det översätts så)

Redan i entrén slog de an tonen, plastblommor i massor

Kopia av ett Buddistiskt tempel

Drake i Kina betyder glädje och styrka.

Alla träd var exemplariskt och perfekt klippta.

Det fanns miniatyrer av massor av Kinesiska sevärdheter, byggnader och skulpturer. Självklart massor av kulturuppträndanden, försäljning av kläder, restauranger mm.

Får jag inte se muren på riktigt kan jag ju se en kopia av den.

Leden att bilden blev på sidan. Men man kan undra om beställningen blir rätt.

Där lärde jag mig att plocka jordnötter och äta nudlar med pinnar, de ni;)

Klaga inte på min uppknäppta skjorta. Men 30 grader varmt och 90% luftfuktighet gör att det är varmt.

Här blev de flesta fördomar om Kina besannade, annars stämmer de inte. Ungefär som att svenskar springer omkring i folkdräkt och spelar folkmusik hela dagarna.

Riddarspel av den högre klassen. Ljudnivån toppade på 105 dB, till skillnad från Dressyr SM där de stördes av mitt kameraklick.

Allt perfekt klippt

 

Tunnelbanan i Shenzhen, kliniskt rent

 

Shenzhen

BIlder från Shenzhen, Kina.

Första Kinsesiska huset jag ser.

Vem missade plan 4?

 

Som alla resebilder, mitt hotell.

Storstad.

 

Skönt med paraply i solskenet.

Regeringsbyggnaden i Shenszen

Vakt på Tbanan

 

Beijing

Nu är det 30 minuter kvar till landning i Bejing, Kina.

Jag skriver offline är väl bäst att tillägga.

Tror inte jag ännu fattat att jag är på väg att landa i Kina, känns som en overklig dröm som jag snart vaknar upp ifrån. Vem kunde tro det när jag i september-oktober 2011 beställde hem mina första pannlampor från Kina.

Flygresan har gått bra, lite skakningar ibland. Jag hade tur och hamnade näst längst bak i planet. De sista två stolarna var tomma så jag flyttade direkt dit. Men även fast man har breda säten sover man inte bra i halvsittande ställning. Nu har vi fått frukost, kl 2 på natten svensk tid. Utanför är det ljust, men väldigt dimmigt.

Nu Är det två timmars väntan i Beijing på nästa flyg till Shenzhen, den resan tar tre timmar. Oj, Kina är stort.

Jag tänker på Ulrika, tror jag det var, i Utvandrarna. Hon trodde hon skulle kunna språket när hon klev iland. Tänk om det är så, att jag kan förstå det här lätet som kommer ur högtalarna. Men så lär det inte bli.

Det är väldigt behagligt men mina Bose lurar som tar bort flygplansljudet. I natt hade jag dem på med väldigt svag musik, så härligt.

 

Landning

Nu har jag landat. Lite instabil nersättning av planet, men ok det gick bra.

Jag skulle haft Runkeeper på, har nog förflyttat mig en mil här på terminalen. En av de största och renaste flygterminaler jag sett.

Före passkontrollen togs tempen på alla passagerare, jag var frisk så jag fick komma in i landet.

Nu väntan på nästa plan till Shenzhen, tre timmar till i luften.

 

Troligtvis blir fortsättningen på min nypåbörjade resa via resedagboken.

 

 

 

Kinaresan

På måndag åker jag till Kina.

När jag läst lite på lite om olika saker om Kina ser jag att det är osäkert om Facebook fungerar därifrån.

Därför kan jag bli tyst där och i stället använda bloggen eller resedagboken.se sök på mitt namn där.

Du kan även nå mig via Skype: christerdahlin. För Skype och mail fungerar.

Men bäst att vara lite förberedd på vad som kan inträffa.

Om det fungerar hoppas jag kunna lägga ut bilder från Kina här på min blogg.

Ha det så bra här hemma i Sverige.

Stavar

Trodde någon att jag, som nybliven ordförande i ÄIF Skidsektionen skulle sluta skriva om skidåkning bara för att våren är på gång?

Som alla vet bör man ha stavar när man åker längdskidor.

Här är det Jonas Andersson som åker skidor.

Vem kunde tro att jag i dag skulle köpa mig ett par nya skidstavar, när man längtar efter värme?

Men om tillfälle ges är det svårt att låta bli. Det blev ett par Skigo stavar av bra modell.

Men det är klart, är man hund behöver man inte stavar;)

 

Förändring

Som alltid så här års blir det förändringar.

(återigen tekniskt dåliga bilder, men vad gör man när man är mitt uppe i träningen)?

Naturen vaknar till liv, ibland snabbt och ibland stannar det av.

Jag satte på sommardäcken på min MTB för en vecka sedan, passade på att köra en landsvägsrunda. En vecka senare i lördags var det några cm snö, så det var bara att byta tillbaka till dubbdäcken.

Jag älskar att åka i skogen med MTBn, men nu har jag inhandlat en Racer och planerar att åka Vätternrundan.

Med MTBn satt jag och snittade på 20 km/h, med racern marchade jag på 30 km/h, snittade på en kuperad väg på 25 och toppade på 50 km/h, det är förändring. I stället för att hoppa och skutta på skogsstigar kommer jag de närmsta månaderna att åka släta asfaltsvägar.

Ytterligare ett bevis på förändring är i mitt förråd. Skidorna är upphängda och sommarvallade. Slut på den korta skidsäsongen, som ändå blev 50 mil.

Nu är det inte alla skidor ovan som är mina.

Nu är det full fart mot Vättern som gäller, där Siljan runt är en del av uppladdningen. Hur jag nu ska kunna ladda för den då jag nu ska använda det här dokumentet.

Mer info snart i nästa blogg och flera efterföljande.

ABSTINENS

Hjälp, jag har abstinensbesvär.

Förra veckan la jag på valla för sista gången på mina kära längdskidor. De ska ju skyddas mot sommarens fukt och luftföroreningar. Men jag vill åka mer skidor. Att dessutom sitta på ett hotellrum och inte ha med varken rullisar eller MTB gör inte saken bättre.

 

Den gångna vintern kom jag bara upp i 50 mil, mot förra vinterns 100 mil.

Efter Vasaloppet åkte jag lite skidor i Orsa-Grönklitt, men det kändes att jag prickade formtoppen till Vasaloppet. Det var tungt att åka.

Nu åter till Vasaloppet då, eller öppet spår som det heter.

Då snön uteblev blev träningen dålig. Men tre resor till Orsa Grönklitt var nyttiga. Tyvärr var det rätt kallt ibland som synes.

Efter 25 km i -26 grader såg jag ut så här.

Vid ett tillfälle var mina båda döttrar med och åkte.

Två veckor före loppet körde jag 30+50+50 km. Veckan efter när jag skulle köra ett lätt pass var kroppen helt slut. Vet inte om det var träningen eller något virus.

Vi kom upp till Sälen natten till lördag, sov i Daniels stuga.

Inlämningstället för skidvallningen

Jag hade planerat att lämna in skidorna hos Skigo, men missuppfattade Skigokillen så jag lämnade dem hos Stadium.

Hämtade ut skidorna på söndagsmorgonen. Direkt jag tog på mig dem kände jag att de var felvallade, det fanns inget glid. Vi kom till starten vid 5.45 mot 7.00 förra året. Men det var rätt kallt, -15 grader. Jag hade planerat att åka första biten med extra jacka, men den åkte av innan start.

Något försenade pga teknikstrul gick starten. Min egen armbandsklocka stannade på 7.00, så jag hade ingen koll på tiden.

Startfältet på lördagen

Första backen upp var seg, stod nog helt stilla i 5 minuter, men väl uppe kunde jag börja åka mitt eget tempo. Fast det var slitigt med den vallningen. Spåren var fantastiska, stadiga och rena.

I år köpte jag lagningsservice från Enervite. Riktigttrevligt att ha folk som stod utefterspåret och delade ut energidryck mm. De gav lite uppmuntrande kommentarer som var lika betydelsefulla som energin.

Jag stod på benen i princip hela sträckan, snubblade i en uppförsbacke. Men i flera utförsbackar föll det massor av folk. Vid ett tillfälle blev det slalomåkning på löparskidor i trettio knyck, men jag lyckades.

 

I år kände jag mig betydligt starkare, men disponerade krafterna mycket bättre.

 

Åter till mina skidor. Redan efter ca1,5 mil började mitt fäste försvinna. Jag funderade länge på att stanna och valla om. Men då jag kände mig stark i armarna valde jag att mest stå och staka. Det fick jag lida lite för då jag fick kramp i magmusklerna vid flera tillfällen.

Så här rena var mina skidor när jag kom i mål. Förra året hade jag fäste hela sträckan

Långa backen vid 2,5 mil gick bra. Jag tog rygg på en som jag senare åkte och pratade en del med.

Eft Eldris med 1 mil kvar blev det milt och då började jag få bra glid.

Jag var förhållandevis pigg hela vägen in i mål. Inför starten hade jag massa hemska minnen om hur tungt det var och hur ont det gjorde. Men nu har jag mest positiva erfarenheter.

 

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd, det var roligt och jag kommer tillbaka.

Härnäst står Siljan runt och Vätternrundan på programmet.

Det blev ett lång inlägg, med bilder tagna från mobilen.